Min kameraväska har alltid kännetecknats av att där finns det jag har råd med, inte nödvändigtvis det jag vill ha. Min normalzoom är en gammal Tamron som jag köpte loss från en vän efter att ha lånat den i flera år, min telezoom har jag redan skrivit några rader om tidigare och även köpet av Canon RF 85/2 var en kompromiss. Det var en duglig porträttglugg som också kunde användas för att ta detaljbilder och under rätt förutsättningar kunde bilderna tagna med den bli riktigt bra. Men jag insåg mycket snabbt att jag ville ha mer; jag ville ta äkta Macrobilder och det skickade ner mig i ett kaninhål där jag började läsa på om Canons högt aktade EF-Macro.
Det slutade med att jag beslöt mig för att jag skulle köpa Canon RF 100/2.8 IS USM. Det var inte utan uppoffringar; jag fick sälja både 85:an – vilket var väntat – och mitt EF 70-200 4L IS USM – vilket jag helst skulle velat ha kvar – för att kunna skjuta till de nödvändiga slantarna för att ha råd med köpet. Jag ville för en gångs skull ha lyxen av det bästa verktyget för arbetet trots att min erfarenhet inom makro knappast motiverade den sortens satsning. Det ledde också till att jag fick lära mig mer om metoderna och detta delar jag gärna med mig av.
Det viktigaste du behöver veta om det är Makrofoto är förstoring. Det är mycket lätt att tro att det är samma sak som brännvidd men så är inte fallet. Förstoringsfaktor baseras på hur stort motivet blir på fotosensorn – i normala fall är det betydligt mindre än vad det är i verkliga livet. Majoriteten av objektiv har en förstoringsfaktor runt 0.2 men för att återskapa samma storlek på sensorn som i verkliga livet krävs 1:1. Det här objektivet tar ett steg längre och ger en förstoringsfaktor på 1:4. Motivet är alltså större på bildsensorn än i verkliga livet.
Kruxet med förstoringsfaktor är att förstoringen är som bäst när du befinner dig vid närgränsen; närgränsen räknas för övrigt från kamerasensorn och inte från objektivet som man kanske skulle kunna tro. Med andra ord; för att få 1.4x förstoring behöver du vara mycket nära motivet. Som tur är det inte alltid nödvändigt och är en av styrkorna hos objektivet; du kan få 1:1 förstoringsfaktor utan att vara så nära att du kanske skrämmer iväg motivet.
Ovanstående är viktigt att förstå för att kunna göra bedömningen om du behöver ett Macroobjektiv. Fotograferar du på ditt lokala akvarium eller motsvarande kommer du säkert klara dig bättre med ett RF 70-200 eller RF 100-400 eftersom du sällan kommer nära nog för att få korrekt förstoringsfaktor – brännvidden blir helt enkelt viktigare då objektivens närgräns låter dig gå närmare än med äldre varianter. Om du däremot vill få en helt ny dimension i dokumentärt eller naturfoto så kan Makro helt klart vara något för dig; att leta efter små motiv i sin vardag ger nytt intresse även åt den mest bevandrade promenadturen.
Det är en fantastisk upplevelse att gå vägar man trodde man kunde och dokumentera saker man normalt inte lägger märke till. Makro kännetecknas ofta av närbilderna på insekter och andra smådjur men du kan få lika bra resultat med att visa bristande knoppar under våren, snöflingor som ligger på en mossig sten, pollen på blommor eller en bortkastad cigarettfimp som blottas av den smältande snön. Man ser helt enkelt saker på ett helt annat sätt och man börjar leta motiv bland saker man normalt skulle gå förbi. Objektivets förstoring gör också att sådant som oftast inte ens syns med blotta ögat bidrar till bilden.
Det finns dock saker man behöver tänka på för att få en bra bild. Det främsta är att om du vill att motivet fyller hela bilden och dessutom skall vara skarpt så kan man behöva blända upp rejält för att få bilden du vill ha. Att ställa bländaren över F9 är inte ovanligt för bilder där man vill ha med många detaljer och att hitta rätt bländarinställning för bilden du försöker ta är en utmaning i sig. Detta medför kravet på ljus som du antingen får ta från omgivningen eller genom att använda blixtar eller andra ljuskällor. Ringbelysning är vanligast i sammanhanget eftersom en normalt blixt kan skymmas av själva objektivet men jag har själv inte hunnit lägga till någon utrustning till kameraväskan; det får bli i framtiden.
Det andra är att det krävs en stabil hand om du ska använda manuell fokus. Även om jag tycker att objektivets autofokus fungerar väl på motiv där kameran kan uppfatta ögon eller andra detaljer så kan minsta rörelse förstöra bilden vid manuell fokus. Det var förvånande att inse att även jag själv kan vara ostadig på handen när det rör sig om några millimeters precision. Fördelen är att jag dock fått mer övning i att använda manuell fokus vilket gjort mig medveten om hur beroende jag faktiskt varit av en bra autofokus. I min Canon R6 finns till och med en hjälpsam guide vid manuell fokus som anger förstoringsfaktorn och en avståndsmätare som skapar en indikator när man är i fokus på det man har på skärmen. Mer sådant tack!
Som promenadobjektiv är RF 100/2.8 IS USM ett bra val. Objektivet är förvånansvärt lätt och diskret vilket tillsammans med brännvidden gör det till ett bra val för gatufotografering och porträtt. De dubbla USM Motorerna gör att autofokus i snabba situationer nästan aldrig är ett problem och enda gången jag faktiskt önskat att jag hade något annat på kameran så var det för att jag behövde min telezoom för att fånga en jagande pilgrimsfalk. Det är dock svårt att behålla fokus på de vardagliga motiven när man vet att det vid varje blomma, buske eller grusig sten kan återfinnas ett makromotiv som ger en annorlunda bild av vardagen.
Jag har dock använt objektivet för att ta bilder på hundar jag mött under mina promenader och där är det tydligt att objektivets potential som porträttobjektiv är mycket stora. Objektivets förmåga att plocka upp detaljer, den låga bländaren ger en fin bokeh och den snabba autofokusen på R6:an gick direkt på ögonen till den grad att jag inte noterade att bilden behövde bländas upp något tills jag hade importerat den i Lightroom.
Det finns en del av mig som tycker att jag egentligen borde skaffat en RF 70-200 4L IS USM och fortsatt med den sortens foto jag normalt gör; porträtt, natur, dokumentation och akvarium. Den korta närgränsen kombinerat med en mer flexibel brännvidd hade utan tvekan fungerat bättre för vad jag redan är bekväm med men är det något det här objektivet har lyckats med så är det att variera mina motiv och använda mer av mina kunskaper för att ta bilder. Jag tycker ändå att chansningen att satsa på ett Makroobjektiv har gjort mig till en bättre fotograf och det tillåter utan tvekan att ta mer intressanta bilder på en lång rad motiv som annars skulle varit otillgängliga. Jag kan knappt vänta tills nuvarande stadie av evig vinter upphör och våren kommer igång på allvar för att se vad som döljer sig bland gräs och blad.